lördag 5 maj 2012

tankar. livet. sorg...

att skriva som många tror är inte så lätt i bland när man har mycket man tänker på men man kan ju inte säga allt till någon för man vet inte hur dom ska förstå en på det sättet man vill. jag hoppas det mäninskor som förstår hur jag är och vad jag tänker på.  det finns saker som sker i livet både dåligt och bra men det är väll det livet handlar om elller hur man ser saker och ting, alla är på olia sätt och förstår och tänker på helt olika så om man säger något tex  på att sorg vissa håller det för sig själv medans andra gråter och den trede parten och pratar om allt för alla. jag vet inte hur jag är jag är lite på ena och den anndra för jag håller saker innom mig men när bägaraen spriker så gråter och skriker ut allt. men det jag tror är bäst att man pratar om det svåra för att lätta på hjärtat för man kan inte hålla allt då¨mår man ju bara ennu dåligare än man gör.  men det är svårt att säga det man varkligen vill säga till någon om vad man tycker och tänker. man ska inte vara rädd, försök att våga och släpp dina vingar för någon dag finns det någon som vill veta allt och då kanske man inte är berädd på det så försök många gånger som en ängel sa till mig, OM DU RAMLAR NÄR DU ÅKER SKIDER RES PÅ DIG OCH FORSÄTT... det är kanske så man ska göra varje gång man misslyckas med något att man ställer upp sig och forsätter där man är.  jag har haft det svårt i många stunder av mitt liv men jag har alltid försökt att gå vidare i mitt liv och se det bästa med allt. jag vet inte vad jag ska tro varför vi mäninskor finns här på denna jorden men det måste finnas något eller är det som sker, sker det utan att vi vet vad som händer, det kanske finns något större än vi annar och vet..  men när allt är svårt ge inte upp fören man är klar med sitt liv.   

HÄR KOMMER DET EN DIKT....
 tiden går och går. kan det aldrig ta slut. tankarna bara snurrar runt i mitt huvud, det slutar aldrig komma. saknar tiden som var förr. när man skrattade åt saker som var roliga. tårarna bara kommer och rinner ner för min lena kind. sorgen försvinner inte, de biter fast på min insida. hur ska man komma ut från att helvet i sitt liv. vart är slutet på de här. många pratar om döden som att det skulle vara något svårt och elendigt. när ingen ser så dycker de upp,
,ingen förstår vad jag har och går igenom, varför gråter livet åt mig när döden let....

jadu  är hemma själv den här helgen och jobbar imorgon men det är inte så länge hoppas det går bra.  så ta hand om er tack för ni som läser

Inga kommentarer: